Det handlar om detdär med närvaro. Var igår på mitt första möte och gjorde besutet att inte röra varken telefonen eller laptop:en. Det krävde en hel del disciplin och jag beslöt att jag medvetet ska sträva efter att helt förändra mitt mötes-beteende. Det var länge sedan jag satt på ett möte men ännu längre sedan jag lyssnade oavbrutet i 1,5h. Jag märkte också att jag var den enda av 7 personer som inte petade på telefonen och/eller laptop:en. Det är nästan som om det blivit helt ok? Som om det hörde till? Ingen som tar illa upp eftersom "alla gör det"?
Möten har blivit forum för folk som individuellt sitter och gör sitt. Dessutom hassar man tid på att upprepa saker åt folk vars input man plötsligt frågar efter men som inte kan ge den direkt eftersom personen inte lyssnat och man därför måste återge diskussionen. Låter det bekant? När killarna bakom Redesigning 925 undersökte arbetslivet för några år sedan identifierade de en massa liknande mönster. Man skulle kunna tro att det handlar om en parodi, men nej - det handlar om arbetslivet. Vuxna människor i arbetslivet. Och jag säger inte att jag skulle vara ett dugg bättre själv - har betett mig precis som en sketch-figur i parodin: Skickat ut möteskallelser utan agenda, förberett mig dåligt, läst och svarat på mail på möten, skamset bett någon upprepa vad de sagt för att kunna ta ställning, dagdrömt, kollat fb, multitask:at, skrivit sms, disrespekterat, trott att ingen märker, intalat mig själv att det är ok och att jag gör mig själv en tjänst.
Jag har förbättrat mig en hel del, men som sagt - ännu en bit att gå tills det inte rycker i mig av abstinens på ett längre möte utan telefon/laptop.
Vår tid är dyrbar och om vi sammankallar ett möte ska vi se till att vi använder den värdefulla tiden till att skapa mervärde tillsammans. Och finns det inte förutsättningar för det så kan vi lika gärna skippa mötet - alla vinner. Tänk på dethär nästa gång du sitter i ett möte och känner tankarna vandra iväg: hur utnyttjar vi bäst denhär tiden vi har tillsammans? Var det nödvändigt att sammankalla ett möte för dethär? Hade det räckt med 15minuter?
Gör något vildt och nytt idag: skicka en möteskallelse på 15 minuter! Oftast brukar man få saker gjorda inom den tid som är given.
Och med din egen tid kan du göra vad du vill, men hassa inte andras tid, jooko? Även om alla själv är ansvariga för sin tid:
Tack :)
Möten har blivit forum för folk som individuellt sitter och gör sitt. Dessutom hassar man tid på att upprepa saker åt folk vars input man plötsligt frågar efter men som inte kan ge den direkt eftersom personen inte lyssnat och man därför måste återge diskussionen. Låter det bekant? När killarna bakom Redesigning 925 undersökte arbetslivet för några år sedan identifierade de en massa liknande mönster. Man skulle kunna tro att det handlar om en parodi, men nej - det handlar om arbetslivet. Vuxna människor i arbetslivet. Och jag säger inte att jag skulle vara ett dugg bättre själv - har betett mig precis som en sketch-figur i parodin: Skickat ut möteskallelser utan agenda, förberett mig dåligt, läst och svarat på mail på möten, skamset bett någon upprepa vad de sagt för att kunna ta ställning, dagdrömt, kollat fb, multitask:at, skrivit sms, disrespekterat, trott att ingen märker, intalat mig själv att det är ok och att jag gör mig själv en tjänst.
Jag har förbättrat mig en hel del, men som sagt - ännu en bit att gå tills det inte rycker i mig av abstinens på ett längre möte utan telefon/laptop.
Vår tid är dyrbar och om vi sammankallar ett möte ska vi se till att vi använder den värdefulla tiden till att skapa mervärde tillsammans. Och finns det inte förutsättningar för det så kan vi lika gärna skippa mötet - alla vinner. Tänk på dethär nästa gång du sitter i ett möte och känner tankarna vandra iväg: hur utnyttjar vi bäst denhär tiden vi har tillsammans? Var det nödvändigt att sammankalla ett möte för dethär? Hade det räckt med 15minuter?
Gör något vildt och nytt idag: skicka en möteskallelse på 15 minuter! Oftast brukar man få saker gjorda inom den tid som är given.
Och med din egen tid kan du göra vad du vill, men hassa inte andras tid, jooko? Även om alla själv är ansvariga för sin tid:
The day you start accepting meeting invitations without an agenda
is the day you start wasting your time.
Tack :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar