Du vet
dendär jomaren som på jobbet direkt jomar om hur allt gick snett på
morgonen? Eller dendär som bara klagar på facebook och endast uppdaterar sin
status när Murphy eller någon sjukdom har hälsat på?
Inte
något fel med det – alla får ju uttrycka sig precis som dom vill och om vad dom
vill, men har du funderat på hurdan
energi du utsrålar och hämtar med dig till olika situationer? Blir folk glada
och inspirerade i din närvaro eller börjar de själva fundera på om de kanske
har lite ont i halsen eller när Murphy senast gästat dem?
Det är
inte helt fel att lite fundera på vad man själv bidrar med för sorts energi i
olika situationer. Själv märkte jag till min stora förvåning att jag helt klart
hämtade mitt bästa jag till jobbet. Jag som alltid rankat jobbet som minst
viktigt här i livet öste ur mig positiv energi åt alla håll där och fick även
en massa bra feedback av kolleger och även en och annan halv-sarkastisk
kommentar i stil med ”Siis vedätsä jotain huumeita, kun oot vaan aina niin
iloinen ja positiivinen?!?”. Senast igår fick jag (lite sent dock, med tanke på
att jag blev mammaledig i december..) feedback
av min förman som bekräftade saken: de flesta i min arbetsomgivning uppfattar
mig som ytterst positiv, energisk och glad. ”R has a positive, contagious drive
and energy and puts herself on the line to make a point in a powerful way - she
can really work as a public speaker and effective evangelist”
Man
rodnar ju nästan… Men den känslan går snabbt över när jag inser att jag de
facto öser ur mig största delen av min positiva energi på jobbet så att
det inte finns mycket kvar för mina nära och kära – för att inte tala om mig
själv. Jag har t.o.m. föreläst om saken men ändå verkar det som om ”borta bra
men hemma sämst”. Autch!
Ställ
gärna dig själv följande frågor:
- Hurdan energi hämtar jag vanligtvis med mig till jobbet/hem?
- Hurdan energi hämtar jag vanligtvis med mig när jag träffar släktingar/vänner/främmande människor?
- Vad får personen jag möter i gåva av mig?
Vi ska
vara medvetna om att alla möten med en annan person berör oss och den andra
personen och lämnar ett avtryck i oss båda.
Ett
hurdant avtryck vill du lämna i dina medmänniskor – oberoende om vem de är? Det är ok att vara på dåligt humör/ledsen, men det är inte kassa-tantens fel och att snäsa till henne gör knappast saker bättre, eller hur? (Man lär sig mycket av att sitta i en butiks-kassa kan jag berätta!)
Tack :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar