Dagens saldo: Reality-check - BIG TIME - på Uusyrityskeskus

Allt dethär borde jag börja undersöka och måste säga att det känns som om jag varken har tid eller lust - buu :(

• Med försäkringsbolaget om Yrityseläkevakuutus (pga socialskyddet)
• Med skatteverket om skillnaden mellan palkkio och palkka och hur det överhuvudtaget skulle löna sig att "fakturera" med sidoinkomst-skattekort
• Med kunder om deras möjlighet att betala med skattekort
• Med IAET-kassan om hur en firma påverkar deras syn på mig
• Med några bokförare om hur dom möjligtvis kan stå till tjänst och vad det i så fall skulle kosta
• Med branch folk om hurdana samarbetsmöjligheter det möjligtvis finns (kunde jag vara på någons "lista"?)
• Med någon om moms-saker (hebreiska för mig..)
• Med min arbetsgivare om jag överhuvudtaget får använda min jobb-telefon till något av dethär.. (knappast)
• Med FPA om hur dethär påverkar t.ex möjliga moderskaps-pengar
• Med banken om vad det kostar att öppna ett bank-konto och vad möjliga referensnummerslistor kostar
• Med min egen tidtabell om när jag möjligtvis kan gå på info-tillfälle om företagande

Puust. Talk about discouragement.. Måste erkänna att jag inte var helt beredd på dethär - tänkte att det sku vara urenkelt att bara starta en firma och kunna fakturera. Men jag vet ju såklart att allt jag lärde mig idag var jätte nyttigt och hon ville mig verkligen bara väl. Jag förstår ju nog att det faktist inte lönar sig att starta något halvhjärtat. Men där har vi kanske problemet: Jag är allt annat än halvhjärtat med i dethär - men tiden räcker inte till! Om jag var ekonomiskt oberoende skulle jag när som helst hoppa av ekorrhjulet och passionerat starta mitt eget företag och brinna för mitt jobb varje dag och hela tiden! Men så är inte fallet och nu ska jag verkligen göra det bästa av situationen. Jag har ju ett perfekt jobb där jag kan öva mig och utveckla mig och har ett lätt forum där jag kan sprida denhär kunskapen och all kunskap som jag hela tiden får mer av.

Så nu ska jag använda lite NLP och vända denhär plötsliga discouragement:en till iver återigen :)

Jag har just misslyckats i ett av mina stora utvecklingsområden: jag var tvungen att jobba, men plötsligt yrade jag mig till min gmail, efter vilket jag insåg att jag måste maila min kund om skattekorts-frågan, efter vilket jag kom ihåg min discouragement, efter vilket jag insåg att jag måste dokumentera den. Så här sitter jag nu och bloggar, klockan är 22.00 och jag har fortfarande ogjorda jobbsaker. Nej, det var INTE såhär det skulle gå :) Nåh, gäller att vara ödmjuk mot mig själv - det är helt ok att yra bort sig. Så länge det inte händer precis hela tiden sådär som förr..

Nu ska jag alltså fortsätta jobba - tur att jag är relativt ivrig på det jag jobbar med!  Efter jobbandet ska jag ta itu med min discouragement. Den ska bort!

Tacktack :)