Igår kväll var jag på en tillställning där det i ett skede diskuterades detdär med downshifting i kritisk ton. Argumentet var att någon som fått en dyrbar utbildning borde utnyttja den och återbetala samhället genom värdeskapande arbete och skatter. Att det är oansvarsfullt att downshifta ur det perspektivet. Exemplet som diskuterades var en ekonom som sagt upp sig och studerar nu till yoga-lärare - m.a.o ett case bland många andra liknande.
Jag håller i princip med - ifall att det verkligen är så att de värdeskapande dagarna är över för personen i fråga. Men är de det? Eller kan det hända att de först börjar?
Enligt Elinkeinoelämän keskusliitto (EK) kostar sjukfrånvaro upp till 3 miljarder euro per år. En enda sjukfrånvarodag kostar ca 400 euro. Undrar om någon kunnat uppskatta vad det kostar när folk som har alla förutsättningar att vara friska inte sköter om sig och därmed påverkar sin kapacitet (oftast på lång sikt) negativt? Det här har jag skrivit tidigare om både i bloggen och i Talouselämäs blogg.
Detdär med systemtänk är intressant och kan även tillämpas här:
Tänk om dendär ekonomen med dyr utbildning hoppar av ekorrhjulet, ger utrymme åt någon annan, omskolar sig med egna pengar och genom sitt nya yrke påverkar tio- till hundratals människors arbetsförmåga genom att hjälpa dem stärka både kropp och själ.
Kanske någon som följd av hennes yoga-timmar undviker en försträckning i ryggen, har bättre immunförsvar och kanske därmed minskar sina sjukfrånvarodagar per år? Tänk om den samma personen som följd av yogan orkar längre i arbetslivet? Tänk om personen i fråga sover bättre och därmed presterar bättre varje dag? Tänk om människorna i personens omgivning också påverkas positivt? Tänk om yogan får personen att även bli mer mån om att äta hälsosamt? Tänk om ekonomen/yoga-läraren var den som födde gnistan till förändringen?
Jag efterlyser system- och helhetstänk och uppmanar dig att ställa dig själv frågan: Vad skapar jag för mervärde och hur många människor påverkar jag direkt/indirekt i mitt arbete? Redan min dagliga attityd kan vara värd samma som den utbildning jag fått. Intressant tanke, eller hur?
Vad allt kan det mervärde du skapar bestå av?
Tack :)
Jag håller i princip med - ifall att det verkligen är så att de värdeskapande dagarna är över för personen i fråga. Men är de det? Eller kan det hända att de först börjar?
Enligt Elinkeinoelämän keskusliitto (EK) kostar sjukfrånvaro upp till 3 miljarder euro per år. En enda sjukfrånvarodag kostar ca 400 euro. Undrar om någon kunnat uppskatta vad det kostar när folk som har alla förutsättningar att vara friska inte sköter om sig och därmed påverkar sin kapacitet (oftast på lång sikt) negativt? Det här har jag skrivit tidigare om både i bloggen och i Talouselämäs blogg.
Detdär med systemtänk är intressant och kan även tillämpas här:
Tänk om dendär ekonomen med dyr utbildning hoppar av ekorrhjulet, ger utrymme åt någon annan, omskolar sig med egna pengar och genom sitt nya yrke påverkar tio- till hundratals människors arbetsförmåga genom att hjälpa dem stärka både kropp och själ.
Kanske någon som följd av hennes yoga-timmar undviker en försträckning i ryggen, har bättre immunförsvar och kanske därmed minskar sina sjukfrånvarodagar per år? Tänk om den samma personen som följd av yogan orkar längre i arbetslivet? Tänk om personen i fråga sover bättre och därmed presterar bättre varje dag? Tänk om människorna i personens omgivning också påverkas positivt? Tänk om yogan får personen att även bli mer mån om att äta hälsosamt? Tänk om ekonomen/yoga-läraren var den som födde gnistan till förändringen?
Jag efterlyser system- och helhetstänk och uppmanar dig att ställa dig själv frågan: Vad skapar jag för mervärde och hur många människor påverkar jag direkt/indirekt i mitt arbete? Redan min dagliga attityd kan vara värd samma som den utbildning jag fått. Intressant tanke, eller hur?
Vad allt kan det mervärde du skapar bestå av?
Tack :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar