Intressant kväll - lyssnade på Mathias Hellsten (jep, Tommys son) från Ihminen Tavattavissa. Om tid, stress, utbrändhet, värderingar etc. Alltså helt perus :)
Fick äntligen en massa psykofysiologisk fakta och kan fr.o.m. nu bättre stå bakom mina ord om att stresshormonbalansen i kroppen faktist kan regleras med bl.a. andningen. Tänk att jag läst om det, hört om det och t.o.m. FÖRELÄST om det, utan att veta ifall att det faktist ligger något i det. Pinsamt! Men NU vet jag! Lärde mig också en massa annat nyttigt och kvällen väckte tänkvärda tankar och dessutom snackade jag med Mathias en god stund efter föreläsningen vilket ju betyder att jag nuförtiden vågar närma mig "experter" och tala om mina intressen.
Ska igen skriva lite anteckningar så att det sjunker bättre in i mitt medvetna!
För det första poängterade Mathias det som så många poängterar - att det inte ska behöva vara på något sätt skamfullt att ta hand om sitt huvud, utan att det ju är vettigt att ta hand om det precis på samma sätt som man tar hand om sin kropp. Idag faktist fick jag ett mail av Marika Borg (Rektor på Elämäntaidon Valmennusakatemia) där hon estimerar att om 10 år är det fullt normalt att folk har en Life coach. Får se hur det blir :)
En av frågorna idag var: Vad har hänt med tiden då den inte räcker? Man har ont om tid, vilket leder till att man måste spara tid, vilket leder till att man måste vara effektiv (och utveckla olika maskiner). Bra så! Nåmen sen när man sparat all tid - vad gör man då med den sparade tiden? Lyckas vi verkligen spara tid? Vinner vi nåt på det? En annan intressant poäng var att fritid är ett relativt nytt begrepp som knappast ens kan översättas till alla språk här i världen..
Stress uppstår när vi upplever att vi är på fel ställe fel tid. Att vi borde vara någon annanstans än där vi är. (Gäller både geografiskt och också när det gäller prestation).
Våra värderingar styr våra val och våra val påverkar våra liv. Men värderingarna har förändrats och kan nuförtiden vara ihåliga, kortsynta och ytliga. T.ex: Snabbhet, effektivitet, marknadsvärde, konsumption, tillväxt, produktivitet. Så hur blir det om dessa värderingar styr våra val som påverkar våra liv? Är det faktist så att prestationerna definierar identiteten?
Handlingar sm föds ur ihåliga val skapar tomt liv. Denna tomhet måste kompenseras med något, vilket i sin tur leder till några förvridna beteenden:
HPA-axeln: Hypothalamus (1) - Hypofys (2) - binjurebarken (3)
1. Utsöndrar kortiktropinfrisättande hormonet CRH (vilket bl.a. kan leda till leverinflammation - serious shit!)
2. CRH väcker upp hypofysen som börjar utsöndra Adrenokartikootropf hormonet ALTH
3. Resultatet är att binjurebarken börjar utsöndra adrenalin (kickar igång oss i stress-situationer) och kortisol (aktiverar överlevnadsinstinkten och stänger av andra mindre relevanta fysiska och mentala funktioner)
-> Fight or flight (sekundära funktioner hämmas)
Men: problemet uppstår när situationen inte ändras och organismen fortsätter stressa. Så blir det överslag av CRH och feedback loopen slutar fungera och man kan på finska säga att hela systemet leikkaa kiinni: Neurotransmittorerna i hjärnan (serotin, dopamin, oxytocin, acetylkolin, tillväxthormoner, könshormoner etc) hämmas. Så det är inte själva stresshormonerna som gör oss så mycke skada utan det är det faktum att neurotransmittorerna hämmas! Det påverkar vårt varande kan man lugnt säga. Och då kan man redan snacka om utbrändhet: hjärnan är i stress-tillstånd och kroppen får inte de signaler den borde få. Det är m.a.o. ingen "vanlig depression" det handlar om utan ett fysiologiskt tillstånd som är konsekvensen av stresshormonhalterna i blodet. Då hjälper inte längre lite meditation eller mindfulness lite nu och då..
Symptom på utbrändhet:
Övriga tänkvärda tankar från kvällen:
Fick äntligen en massa psykofysiologisk fakta och kan fr.o.m. nu bättre stå bakom mina ord om att stresshormonbalansen i kroppen faktist kan regleras med bl.a. andningen. Tänk att jag läst om det, hört om det och t.o.m. FÖRELÄST om det, utan att veta ifall att det faktist ligger något i det. Pinsamt! Men NU vet jag! Lärde mig också en massa annat nyttigt och kvällen väckte tänkvärda tankar och dessutom snackade jag med Mathias en god stund efter föreläsningen vilket ju betyder att jag nuförtiden vågar närma mig "experter" och tala om mina intressen.
Ska igen skriva lite anteckningar så att det sjunker bättre in i mitt medvetna!
För det första poängterade Mathias det som så många poängterar - att det inte ska behöva vara på något sätt skamfullt att ta hand om sitt huvud, utan att det ju är vettigt att ta hand om det precis på samma sätt som man tar hand om sin kropp. Idag faktist fick jag ett mail av Marika Borg (Rektor på Elämäntaidon Valmennusakatemia) där hon estimerar att om 10 år är det fullt normalt att folk har en Life coach. Får se hur det blir :)
En av frågorna idag var: Vad har hänt med tiden då den inte räcker? Man har ont om tid, vilket leder till att man måste spara tid, vilket leder till att man måste vara effektiv (och utveckla olika maskiner). Bra så! Nåmen sen när man sparat all tid - vad gör man då med den sparade tiden? Lyckas vi verkligen spara tid? Vinner vi nåt på det? En annan intressant poäng var att fritid är ett relativt nytt begrepp som knappast ens kan översättas till alla språk här i världen..
Stress uppstår när vi upplever att vi är på fel ställe fel tid. Att vi borde vara någon annanstans än där vi är. (Gäller både geografiskt och också när det gäller prestation).
Våra värderingar styr våra val och våra val påverkar våra liv. Men värderingarna har förändrats och kan nuförtiden vara ihåliga, kortsynta och ytliga. T.ex: Snabbhet, effektivitet, marknadsvärde, konsumption, tillväxt, produktivitet. Så hur blir det om dessa värderingar styr våra val som påverkar våra liv? Är det faktist så att prestationerna definierar identiteten?
Handlingar sm föds ur ihåliga val skapar tomt liv. Denna tomhet måste kompenseras med något, vilket i sin tur leder till några förvridna beteenden:
- Man gör möjligast mycket istället för att göra det väsentliga
- Man vill ha allt
- Man anser att det man gör är viktigare än att man möts
- Man anser att upplevelser är viktigare än att leva
- Man styrs utifrån istället för inifrån
- Man blir en human doing istället för en human being
- Man överlever istället för att leva - sen i framtiden är nog allt bättre
HPA-axeln: Hypothalamus (1) - Hypofys (2) - binjurebarken (3)
1. Utsöndrar kortiktropinfrisättande hormonet CRH (vilket bl.a. kan leda till leverinflammation - serious shit!)
2. CRH väcker upp hypofysen som börjar utsöndra Adrenokartikootropf hormonet ALTH
3. Resultatet är att binjurebarken börjar utsöndra adrenalin (kickar igång oss i stress-situationer) och kortisol (aktiverar överlevnadsinstinkten och stänger av andra mindre relevanta fysiska och mentala funktioner)
-> Fight or flight (sekundära funktioner hämmas)
- Kroppen får extra krafter
- Energi frigörs till kroppen och hjärnan
- Blodtrycket höjs
- Lungorna vidgas
- Musklerna spänns
- Koncentrationen höjs
- Smärt-tröskeln höjs
- Sömnbehovet minskar
Men: problemet uppstår när situationen inte ändras och organismen fortsätter stressa. Så blir det överslag av CRH och feedback loopen slutar fungera och man kan på finska säga att hela systemet leikkaa kiinni: Neurotransmittorerna i hjärnan (serotin, dopamin, oxytocin, acetylkolin, tillväxthormoner, könshormoner etc) hämmas. Så det är inte själva stresshormonerna som gör oss så mycke skada utan det är det faktum att neurotransmittorerna hämmas! Det påverkar vårt varande kan man lugnt säga. Och då kan man redan snacka om utbrändhet: hjärnan är i stress-tillstånd och kroppen får inte de signaler den borde få. Det är m.a.o. ingen "vanlig depression" det handlar om utan ett fysiologiskt tillstånd som är konsekvensen av stresshormonhalterna i blodet. Då hjälper inte längre lite meditation eller mindfulness lite nu och då..
Symptom på utbrändhet:
- Dålig REM sömn
- Kognitiva besvär (glömmer saker, svårt att ta in info etc)
- Neurologiska sensationer (virrighet, stickande etc)
- Ångest, panikångest, depression
- Ingen sexlust
- Smärta och värk (huvudvärk, muskelvärk, ledvärk)
- Försvagat immunförsvar
- Svag och stor tarmslemhinna (magbesvär)
- Försämrad leverfunktion
- Sockerstörningar
- Sköldkörtel- och ämnesomsättningsstörningar
- Ökat blodtryck
- Undvik återkommande stress. Lär känna grundorsaken till din stress, släpp onödig oro, lär dig släppa taget om måsten.
- Sov på nätterna
- Sök glädje, skratt och harmoni
- Ät sunt och långsamt
- Använd kost-tillskott (speciellt B-vitamin och magnesium)
- Motionera regelbundet
- Vistas i dagsljus och frisk luft
- Lär dig andas rätt, utför andningsövningar
- Praktisera tekniker att bli medveten om stress
- Ta aktiv kontroll - visualisera och praktisera mental training
- Slappna av: Mindfulness, meditation, yoga
- Förändra den dagliga situationen så att det du gör känns meningsfullt
- Öka sin självkännedom, undvik isolering, undvik negativa kontakter
- Var inte så omtänksam mot andra att du gör våld på dig själv
Övriga tänkvärda tankar från kvällen:
- Stress "drabbar" ingen - man har alltid ett val
- Vad bygger våra värderingar på? Komppar våra val våra värderingar?
- Vad är viktigare: vem jag är eller vad jag gör?
- Få människor stannar upp och funderar på sina värderingar. Vi måste få fast oss själva och lära oss att skilja på när vi vill nåt påriktigt och när vi lurar oss själva. Vad är viktigare: att andra godkänner oss eller att man inte överger sig själv? Är jag tillräckligt på min egen sida?
- Sluta mäta och jämföra - lojalitet mot en själv är det viktigaste
- Det är ok att vara svag och säga nej. Och just i den mänskliga svagheten ligger vår sanna styrka.
- Är man inte sig själv får man inte heller riktigt erkännande. Att inte bli sedd/erkänd kan föda ilska. Konstruktiv ilska försvarar en, sätter gränser, skapar konflikt(=tillväxtmöjligheter), är genuin, lyssnande och sårbar. Destruktiv ilska attackerar, leder till skam, försvar, förakt och är suverän, dömande och allsmäktig.
- Att hindra stressen att nå mig kräver val. Val kräver mod. Mod är inte avsaknad av rädsla. Däremot är mod: att handla trots osäkerhet och rädsla. Osäkerhet och rädsla är ett tecken på att nåt är viktigt för mig på djupet. Ju mer vi kontrollerar vår situation och hålls på "kända vatten" desto mer står vi på stället. Mod att utforska det som känns osäkert kan hjälpa en göra val som leder till rätt väg.
SLUT
En sådan kväll :) Snackade alltså sedan en god stund med Mathias om allt dethär och än en gång kom samma saker upp under kvällen som jag snubblat över i olika sammanhang. Dock från en lite mer vetenskaplig synvinkel och är glad över det! Definitivt mera substans nu i det jag sprider - tacksam att det ordnades en så intressant kväll... På samma ställe där jag själv om en vecka ska snacka om värderingar, tid och sånt :) Fast det blir mindre snack och mera uppgifter. Som jag måste förbereda... Känner stresshormon-halten sakta öka i blodet så nu ska ja gå till sängs och andas :)
Tacktack :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar