Dendär känslan...

...när man vet att festen håller på att ta slut och att musiken därmed också snart tystnar. Då man ger sitt allt på dansgolvet och övertalar DJ:n (med sällan tidigare skådad viljestyrka) att spela ens en enda biisi till och blir euforisk av lycka när han/hon faktist gör det. När man inget hellre vill än att vara just där i nuet.

Tänk om man kunde få ens en bråkdel av den känslan i vardagen?

"Hear the music before the song is over" har någon fiffig människa sagt. Ska vi göra det, jooko?

Känslor om tankar om känslor

Dethär receptet ska jag inte glömma. Enkelt att laga, gott och rikligt - det fyller med andra ord alla kriterier jag just nu har för matlagning. Det blir så när jag jobbar och tycker om att laga mat men inte hinner varje dag.

Nu till saken: lyssnade idag på Uskalla Innostua:s webinar: Tunne voimasi ja miten voit käyttää tunteitasi voimavaroina. Det var mycket repetition och en bra påminnelse, speciellt efter mina funderingar igår. Det talades bl.a. om hur man kan ändra på en känsla och här är några anteckningar gällande det:

• Det börjar med att identifiera känslan och vara medveten om den och det faktum att man inte vill känna så och istället fokusera på vad man vill känna istället och aktivt försöka skapa den känslan (t.ex påminna sig om en situation där man kännt så tidigare)
• Man kan även helt enkelt ändra fokus och /eller "sinneskanal" (=aistikanava): är man t.ex. irriterad på att grannen remppar (=ett ljud) kan man istället fokusera på en vacker tavla (=en bild)
• Att fokusera på sin andning och antingen lugna ner den eller tvärtom - beroende på vad man vill uppnå 
• Att ändra ställning och att röra på sig fungerar alltid - det är svårt att få tillbaka den ursprungliga känslan om man rört på sig
• Att lyfta upp hakan kan ha en mycket stor effekt - om man har negativa känslor brukar de bli betydligt mindre om man helt enkelt bara lyfter upp hakan och rätar på ryggen
• Det är svårt att känna sig deprimerad (helt fysiskt alltså) när man rör på sig

 Förutom det här snackades det om det faktum att det är bra att lära sig identifiera känslor och speciellt var de känns rent fysiskt - alla känslor känns nämligen någonstans men man har inte alltid funderat på saken. Då kan man bättre även kontrollera dem (med t.ex olika NLP verktyg) och vid behov ändra dem. Att börja lägga märke till sin inre röst hjälper också.

I ett nötskal var poängen den, att man kan skapa precis ett sådant liv som man vill och med lite träning öka på positiva känslorna i livet märkbart. Såklart är det ett faktum att alla känslor är betydelsefulla och viktiga, men man har makten att lite städa upp i känslogarderåben och bli av med onödiga negativa känslor. Dethär har jag skrivit om tidigare, men lika mycket funderar jag på det ännu också. Fascinerande och nyttigt och säkert life changing.


Det är också bra att lite förstå sig på hur ens intellekt (=mieli) fungerar. Det generaliserar, associerar och kopplar. Därför går det lätt så att man tolkar andra fel så det lönar sig alltid att fråga vad den andra menade när man känner sig sårad eller när man tagit åt sig. Det är ganska sällan som folk faktist menar något illa men ganska ofta som det känns så. Rekommenderar kommunikation och ska försöka komma ihåg dethär och våga fråga om/när jag blir och grubblar på något.


En konstig grej som togs upp och som jag också läst och hört om tidigare och fortfarande int fattar varför det är så: vi blir jätte lätt fängslade i en negativ känsla på tok för länge - det är urenkelt att bli kvar där och muhi. Men när det kommer till positiva känslor är det betydligt svårare! Varför?? Jätte konstigt!


Ett kiva veckoslut bakom mig - nära och kära, matlagning och bakning, tankar och funderingar.


Tack :)

Yogi tea visdomar

Min Yogi tea tepåse påminde mig imorse om dethär:

"Patience is the key of joy."

Ganska träffande med tanke på mina skriverier igår kväll...

Tack :)

Hur utrota spännaren i mig?

Hade min brors barn här hela dagen (och natten). Det blev lite hektiskt emellanåt med 3 barn och jag fick fast mig själv för att bli lätt irriterad och spänd. Som en äkta spännare! Sådan vill jag ju inte vara så jag började fundera över vad det är som förorsakar det och hur jag kunde undvika det?

Tyvärr insåg jag att det som förorsakar det är när saker inte går helt smidigt och så plötsligt blir det kaotiskt och 7 saker händer på en gång och 3 typer har olika krav hela tiden. J är mycket bättre på att ta det lugnt i sådana situationer men jag har helt tydligt mycket att lära mig. Mitt i det hela började jag analysera saken (vilket ju är stora framsteg eftersom jag identifierade detdär tankemönstret just i den stunden) och kände efter var det kändes helt fysiskt. Det är faktist ganska intressant att känna efter var något känns - detdär kändes som ett lätt tryck i bröstet och min inre röst liknade något av en överansträngd ragata. Konstigt med tanke på att det inte var något hemskt dramatiskt alls... Så helt tydligt är det när jag tappar kontrollen och känner mig otillräcklig (flera olika krav från flera olika håll på en gång) som jag blir en spännare!

Och eftersom jag ju absolut inte vill vara en spännare så sku jag gärna veta hur jag kunde undvika det. Men eftersom det är lättare att komma fram till hur man kan åtgärda saken tar jag det först. Jag märkte nämligen att det igen handlar om dendär andningen - trycket i bröstet och irritationen gick bort när jag tog en egen mental time-out och koncentrerade mig på min andning och därmed aktiverade de fiffigare delarna av min hjärna... Tänk vilket nyttigt redskap vi alla har! Bara vi lärde oss att använda det bättre...

Hmm, hur kunde jag undvika att bli en spännare i dylika situationer? Det var en svårare fråga men tror nog i mitt fall att en del av svaret är dendär andningen. En annan del av svaret är den inre rösten. Och en tredje del av svaret är antagligen övning i att identifiera känslan och byta ut den före den hinner ta över.

Men eftersom jag i stunden lyckades identifiera känslan, analysera känslan och även åtgärda känslan så kanske jag inte är en spännare förevigt! Dessutom så är jag motsatsen till en spännare i så många saker så nu kanske man kunde utnyttja NLP till att överföra den fiilisen till situationer där lilla spännaren kommer fram.

Bring it on (kaotiska okontrollerade helheter)! Det är ju faktist jag som klassar helheterna som kaotiska och okontrollerade och jag som egentligen väljer hur jag reagerar - med andra ord kunde jag klassa annorlunda och välja bättre!

Vi hade en sådanhär staty i "klassrummet" på Namaste. Jag vill ha en!

Tack :)

Recept för att bli på gott humör

Hade just ett helt onödigt gräl med J och för att snabbt komma bort ur den fiilisen grävde jag fram denhär.

Fungerar varje gång!

Tack :)

Tack snälla tjuv!

Fick idag ett brev av Polisen - min plånbok som stals förra fre har hittats! Den hade redan hittat till polisens hittegods förra lördagen, men först på onsdagen skrevs ett brev som postades så att det hittade fram idag. Maaaan, så ineffektivt... Lilla konsulten i mig börjar direkt fundera på hur processen kunde effektiveras och automatiseras, men resten av mig är bara så tacksam :) Jag sjöng och dansade av glädje när jag läst brevet och nu hoppas jag såklart att allt annat utom bank-korten är kvar. Det får jag veta först på måndagen eftersom jag inte idag hinner hämta den.

Dessutom ringde hon som jag gått hos på Reiki just och undrade om jag vill vara med på en grej som lät jätte inspirerande och kiva - mer om det senare, men ivrig är jag redan nu!

Och solen skiner, vilket den inte har gjort på lääänge. Ingen dålig fredag alltså!

Nu ska jag mysa och läsa - det här är min helt egen tid. E sover dagssömn, J är på jobb och jag är officiellt ledig. Inte på saikku, inte distansjobbande, utan ledig.

Tack :)

Solhälsningar och 4-dagars arbetsvecka

Hello solen!
Gjorde mina första solhälsningar sedan jag försträckte ryggen på julafton och styv var jag men det gjorde inte ont. Även danstimmen igår gick ganska bra och idag lyfte jag in E i bilen för första gången sedan julafton. Småningom blir det alltså bättre! Lyckades också jobba sgs hela dagen och det var första gången jag hade bråttom hem så att barnsköterskan som började hos oss förra veckan fick gå hem. Ny känsla... Det har ju nog varit extremt lyxigt hela hösten när J varit vårdledig - det inser jag egentligen först nu!

Nog känns det dessutom lite tråkigt att lämna E med sköterskan men fortfarande är vi ju så lyckligt lottade att vi har möjligheten att ha en sköterska endast 3 dagar i veckan. Världens lyxliv vi lever för tillfället!

Det här är första veckan jag får känna på hur det påriktigt känns att jobba 4 dagar i veckan. Hittills har jag ju varit sjukledig så har ju inte jobbat alls... Men tror att dethär med 4 dagar i veckan just nu är en helt optimal lösning! vet dock inte hur ivrig jag någonsin kommer att vara på att återgå till 5 dagars vecka... Men det ser man sen!

Är man effektivare när man har kortare tid på sig att utföra saker? Jo. Har man 3 dagar på sig att utföra något så använder man 3 dagar. Har man endast 2 dagar på sig att göra något så lyckas det också. Man får också lätt 4 dagar att gå med samma uppgift. Vad betyder det? Jo, att vi ganska lätt utan att märka det bakar in onödigt pysslande i arbetsdagen. Ifall att vår arbetsgivare är så konservativ (vilket dom flesta ännu är) så gör man det eftersom man enligt sitt arbetskontrakt ska arbeta 40h/vecka och 8h/dag - helst där mellan 08 och 17. Detta har börjat ifrågasättas på många olika håll och inte bara av sådana som förespråkar downshifting etc, utan av forskningsgrupper på t.ex LSE. Det har skrivits mycket om saken och tror att det är högst sannolikt att det kommer att hända en paradigmförändring (heter det så?) inom det området inom de närmaste åren. Det finns ju folk som bara sitter och rullar tummarna på arbetsplatsen och det vinner ju nog ingen på.

Det finns folk som är fullständigt oproduktiva på förmiddagen och jobbar bäst på kvällen och tvärtom. Det skulle ju vara bäst om detta kunde utnyttjas av arbetsgivaren. Dessutom är det många jobb som kan utföras närsomhelst och varsomhelst och många känner säkert igen dendär fre-eftermiddagen som nog på många arbetsplatser är helt oproduktiv eftersom folk redan har andra foten i veckoslutet.

Plötsligt tog jag upp en massa olika saker, men min huvudpoäng var nog detdär med onödigt pysslande. Ofta börjar man kolla sin mail el dyl när man inte riktigt vill ta itu med någon lite större och mer krävande uppgift. Men vad man gör är egentligen en björntjänst åt sig själv eftersom man skjuter upp uppgiften och dessutom ödar tid på onödigheter. Så helhetstiden för att utföra uppgiften blir längre.

Tidigare fick jag 100-200mail per dag och mina dagar var helt hysteriska - blev avbruten precis hela tiden. Och nu när jag lärt mig att det kan ta upp till 45min för hjärnan att "tune in" tillbaka till en uppgift som kräver ens lite koncentration efter att ha blivit avbruten och att ca 28% av en arbetsdag består av sådanahär onödiga avbrott så hoppas jag att jag kan använda min tid bättre i framtiden. Endast läsa mailen några ggr per dag (som tur får jag nuförtiden en bråkdel av vad jag fick tidigare!) och sluta multi-task:a. Det har jag skrivit om tidigare men håller fortfarande på med det...

Antagligen har jag inte slutat eftersom jag definierat målsättningen sådär: "Sluta multi-task:a!". Jag borde ju istället fokusera på hur jag ska göra istället för att multi-task:a. Såhär: "Jag slutför arbetsuppgifter jag börjar med och läser min mail 4 ggr per dag."

Får se om det fungerar bättre nu!

Tack :)